Sista morgonen vaknade jag upp till ett tyst hus och det visade sig att inga barn var hemma. Åt frukost och började packa ihop det sista och städade klart min toa och rum. VPs svåger kom hem med Lillen och jag begav mig av strax därpå för att lämna iväg ytterligare lite kläder och möte upp Nathalie för att säga hejdå. Vi pratade kanske i en kvart innan jag gick hem igen. Så tråkigt att hon kommer och jag lämnar men vi fick en vecka tillsammans i alla fall. Vi har inte setts på så pass länge och allt känns verkligen som vanligt och vi pratar och diskuterar som vi alltid gjorde. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan vi ses igen!

Jag kom hem och VM åkte iväg för att hämta VPs syster och alla barnen och jag var lite med Lillen. Alla kom hem och det blev fullt och livat hus! Maten skulle förberedas och dukas och samtidigt började det hällregna. Första gången det regnar på hela sommaren och just på den dagen jag åkte hem. Så runt halv tre satte vi oss för att äta, paella.

Kusinen fyllde år för någon dag sedan men hade inte fått tårta då så vi sjöng och åt tårta. Sedan smög barnen och VM iväg och först trodde vi att det var present till kusinen men sedan sprang han iväg med och jag hörde viskningar att det var något till mig. Sedan kom alla på rad och hade en jättefin teckning som barnen målat och två paket. Ett fint glitter armband och en liten större handväska. Då sprang jag iväg och hämtade mina presenter. Barnen blev glada och de vuxna blev jätteglada och berörda över fotoboken. Så allt kändes väldigt lyckat och det glädje mig att både VM och speciellt VP blev så berörda av boken.

Min väska bars ut och sedan var det dags att säga hejdå. Det visade sig bara vara VM som skulle köra mig. Många kramar och pussar från alla barnen och tjejen ville inte släppa mig. Sedan var det dags att säga hejdå till VP och han tyckte det var jobbigt och tror att han inte åkte med till flygplatsen för att det skulle blivit för jobbigt…

Så strax efter halv tre lämnade jag huset som varit mitt hem för de senaste tio månaderna. Kändes lite tungt. Jag och VM pratade på under färden om allt möjligt och hon var också märkbart berörd och sa att hon trodde att det skulle kännas lättare än vad det gjorde. Vi har ju inte alltid varit bästa vänner, så det känns jättebra att vi fick ett bra avslut. Vi kramades om på flygplatsen och hon sa att jag vet ju var de bor så det måste ju betyda att hon vill att jag ska komma tillbaka.

Gick in med mina väskor och incheckning och säkerhetskontroll gick bra. 17.45 lyfte planet och det var med tårar i ögonen jag fick en sista skymt av min älskade ö, Mallorca.

Resan gick bra och landade i Berlin nästan tre timmar senare. Planet mot Göteborg lyfte 21.40 och 22.45 landade jag på svensk mark igen efter åtta månader. Det är ju alltid segt med väskorna och som grädden på moset så kom inte min väska. Kvar i Berlin! Hurra!! När den kommer, så kör de hem den. Utanför stod mamma och mormor och väntade. 

Mitt rosa rum

Mallorca sa hejdå med kanske inte det finaste vädret men med stor kärlek
Väskan jag fick

Armbandet

Teckningen med texten: Till Emma, glöm oss inte!