Rematch (omplacering)

Trodde aldrig att jag skulle få tillfälle att skriva en sådan överskrift, men så här 4,5 veckor på Mallorca så blev det som det blev. Jag ska alltså byta familj. Allt känns toppen bra när man mejlar och pratar på skype och sen kommer man ner i verkligheten med vardagen, rutiner och allt annat som hör därtill. 
Hade egentligen tänkt skriva detta när jag redan hade hittat en ny familj (eller återvänt till Sverige), men så ändrade jag mig. Tycker själv det är spännande att följa hela processen och kände väl att jag lika väl kunde delge mig. Jag kommer inte gå in i detalj varför jag valt att avsluta med denna familjen, men både jag och värdmamman är helt överens så det underlättar ju situationen lite. Det har väl egentligen varit på tal lite underytan i någon vecka att vi kanske inte passade ihop och i måndags hade vi pratet. Gick som sagt jättebra och vi är helt på samma nivå. Så i måndags kväll skrev jag återigen in mig på aupair-worlds hemsida och jakten efter en ny familj kunde börja. Vill verkligen inte lämna Mallorca. Känner att jag inte är klar med att upptäcka ön, inte klar med att lämna de vänner man träffat och sedan språkskolan som ska bli så roligt att börja i. Prio är alltså att hitta en familj på ön och det finns ca 10 stycken som verkar bra och som jag även har kontaktat. 
Nu såhär tre dagar efter att rematchen påbörjades så finns det kvar 4 möjliga familjer. 3 som bor på ön och en som bor på fastlandet. 
 
Faimlj 1: Mamma, Pappa, Flicka 5år, Pojke 3år, Pojke 1år. Helspansk familj. Bor 15 min med buss från Palma, så det är centralt och bra. Ska prata engelska hela tiden och barnen förstår det bra. Besökte dem igår och de verkar trevliga och snälla och familjekära. Men det var ingen wow känsla. 
 
Familj 2: Mamma, Pappa, Pojke 7år, Flicka 5år, Pojke 1,5år. Helspansk familj. Bor lite längre från Palma än familj 1. Ska prata engelska, men barnen kan själv inte engelska så blir ju mycket spanska ändå. Ska träffa dem på lördag och de verkar jättetrevliga och bra. Barnen är tydligen jätteexalterade över att träffa mig, så det ska bli roligt. 
 
Familj 3: Mamma, Pappa, Tjej 13år, Tjej 5år, Pojke 3år. Mamma spansk och Pappa svensk. Bor ca 30 min från Palma med bil lite på landet med stor går och djur. Jag har bil på fritiden. Ska prata svenska med barnen, men de svarar tydligen på spanska. Mamman pratar bara spanska. Pratade med pappan på telefon igår och vi ska träffas på söndag och de verkar också jättebra och självklart pratar de spanska hemma så att mamman inte blir utanför. 
 
Familj 4: Mamma, Pappa, Pojke 7år, Pojke 5år. Helspansk familj där mamman bara pratar spanska. Bor dock på fastlandet, men de verkar jättetrevliga och vi verkar ha samma intressen och sånt. 
 
Så vi får se på söndag hur det känns och blir och kanske har det även tillkommit någon mer möjlig familj.  

Ett härligt samtal och lite ändringar...

Första delen med det härliga samtalet skedde imorse då jag pratade med min värd familj. Pratade en kort stund med mamman, men sen skulle hon iväg till jobbet och då fortsätta jag prata med barnen i kanske 40 min själv. Mestadels pratade jag med stor-tjejen och ibland sprang lill-killen förbi. Det var verkligen roligt att lära känna dem lite mer. Vi pratade om favoritmat, intressen, kompisar, skolan, sommarlov, lekar och massa mer. Vi till och med lekte "stirra leken" där man inte får blinka! Haha! Och vilken bra engenska hon kan. 7 år och pratar 3 språk näst intill flytande. Imponerad!  Dock har jag fattat det som att hon går i en internationell skolan med ganska mycket engelska i. 
 
Andra delen med lite ändringar handlar om att pojken precis varit tvungen att byta skola till samma skola som hans syster. Detta innebär att mamma eller pappan kommer ta båda barnen till skolan istället för att jag skulle ta killen till skolan. Det innebär också att de hämtar upp barnen när de kommer från jobbet. Detta i alla fall en bra stund in på höstterminen. Då det är en bit att köra med bil och mamma ville inte att jag skulle göra detta i början och så och det är ju förståeligt. Även nu när pojken ska läras in på ny skola och så. Men det tråkiga med detta är att jag får mindre tid med barnen då de kommer hem senare på eftermiddagen. Som planerat skulle jag hämta pojken vid 14 ungefär, men nu kommer de inte hem förän 4-5... Så mer fritid om dagarna. Just nu känns detta lite tråkigt, men kanske är jätteskönt sen ;) Hehe! Men när jag kommer ner så är det 3 veckor kvar innan skolorna börjar, så då kan vi umgås och lära känna varandra riktigt i början. Jaja, så det blir säkert bra. Får väl visa upp min körning så att de litar på mig och senare kanske jag får ta båda barnen till skolan!
 
 
Slänger med en bild från repetitionerna av Allsång på Skansen som jag och Nelly var på i veckan!
 

Hur fortsatte det egentligen?

Jo, i förra inlägget gav jag ju en liten hint om att jag inte kommer att åka ensam och jag tänkte att det var dags att förklara vad jag menade med det. 
 
Det är faktiskt så att min kära klasskompis Nelly också ska flytta till Mallorca som au pair, också ska bo i en tysk familj och det bästa av allt att hennes värdfamilj är bästa kompis med min värdfamilj! En väldigt rolig sammanträffande! Hon blev också taggad på mina au pair planer när vi var och fikade strax efter nyår och anmälde sig på aupair-world. Då Nelly egentligen pluggar franska låg planerna mest på Frankrike eller England, men när jag började få kontakt med min familj på Mallorca började Nelly även leta familjer på Mallorca och hittar då sin familj. När hon visar sin familj för mig ser jag att mina "barn" är med på samma kort som hennes "barn" och sedan visar des sig att de är bsta kompisar !!!! 
 
Nelly ska inte stanna lika länge som jag ska, men det känns otroligt bra att ha henne där den första tiden som säkerligen är den jobbigaste. Vi är i samma situation och kan prata om problem som eventuellt uppstår. Speciellt har vi varandra där som stöttepelare, när inte vår "riktiga" familj finns i närheten. Kan nog inte föreställa mig hur jobbigt det kommer att vara att säga hejdå till familjen på flygplatsen. Usch, vill inte tänka på det nu... 
Har tänkt lite på vad som händer om man inte trivs eller inte hittar några vänner? Hur lång tid ska man ge det innan man på riktigt funderar på att åka hem? Vad jag har läst på andra au pair bloggar, så blir man väldigt mer öppen som person. I och med att man får börja om från början med ny kompis- och kontatkrets så är man ju tvungen att ta kontakt med nya människor för att inte förbli ensam. Har även hört att man väldigt lätt får kontakt med au pairer om man går i en språkskola, vilket jag också har tänkt göra. Så egentligen tror jag inte att det blir några problem att hitta andra au pairer. Vi är alla i samma situation och i behov av nya vänner ;) Dessutom har jag fått en bra början i och med att Nelly följer med så börjar jag inte mitt nya kotaktnät på noll, utan på 1 :D
Jag och Nelly. Snart bara 5 månader kvar!!
RSS 2.0