Oj vad längesedan jag kikade in här och ser att det är några tappra personer som också tittar in ibland. Nu är det dags att väcka denna bloggen till liv igen, även om namnet inte direkt kommer att passa in så orkar jag inte göra en ny bloggg. Trodde inte riktigt att detta nya äventyr skulle bli av, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Nu på tisdag, 20 januari, klockan 8.25 bär det av igen. Från Göteborg, via Stockholm, via Chicago för att sedan x antal timmar senare landa på Minneapolis flygplats! Jag ska till MINNESOTA UNITED STATES OF AMERICA!!!

 

Det var ju i sommras det började när min VPs bror och familj från USA kom och hälsade på oss i Spanien och vi började prata om att jag kunde komma och hälsa på dem och efter att jag hade kommit hem blev det lite mer kontakt och vi pratade i telefon och allt, men sedan dog det ut i drygt en månad och jag hörde inget från dem och tänkte att de hade ångrat sig eller något. Men helt plötlsigt fick jag ett mejl att de var tvugna att kolla upp lite praktiskt om allt skulle fungera och så och att det nu var fritt fram och att de såg fram emot att jag skulle komma. Så någon gång i november började planerna att smidas och flyg och allt runt omkring kollades upp och bokades. 

Sverige är land bland flera som har något slag överenskommelse med USA. Visa Viewer program heter det och det betyder att vi kan åka till USA utan något speciellt visum i 90 dagar. Det har varit lite tal om att försöka hitta en lösning så jag kunde stanna längre, som att plugga något eller så. Men då ska det ansökas till univeristet och hej och hå och det kostar pengar och vanligt turistvisum finns med att ansöka om, men det är så himla omständigt och man ska upp till Stockholm till visa massa dokument och allt var det nu var och jag kände att jag inte riktigt hade den tiden att fixa med det när jag jobbade och så. Så 90 dagar, 3 månader, tror jag kan vara lite lagom. Man kanske känner att det är alldeles för kort när man väl har kommit dit, men det är så det är när USA ska krångla till allt. Alternativet var ju att åka som "riktig" au pair med organisation, men ett år kände jag var alldeles för länge och då jag känner familjen sedan innan så kändes det också krångligt.. hehe!

 

Familjen består av mamma, pappa, tjej 6 år och kille 3 år. Pappan är ju då bror till min VP i Spanien. Jag ska prata spanska med banrnen och pappan vilket känns roligt att komma igång lite mer med spanskan och då engelska med mamma och så klart alla andra som man träffas så det blir att öva upp sig på båda språken igen! Jag kommer vara hemma med lillkillen på dagarna och oftast köra/hämta tjejen till/från skolan. Ledig på kvällarna och två helger i månaden. Så detta ska nog gå bra och det ska bli roligt och spännande att åka iväg igen och se sig omkring och träffa nya människor. Hoppas att jag kan träffa personer i min egen ålder att umgås med också och så ska jag verkligen försöka komma iväg och åka en del skidor. Passa på när man åker iväg till mycket snö och mellan minus 10-20 grader!! Lite annorlunda packning emot Mallorca då det nu enbart ligger vinterkläder, kängor, koftor, mössa, väntar, halsduk etc. Men allt är i princip packat och vikten klarad med något kilo till godo!